- Sida 27 av 33 - Tankar om det existentiella i tillvaron

Yesterday evening I looked outside and saw that magical light that I love. The sun was going down and everything was blue and pale and magical. I went outside to the park nearby to shoot in the last light of the day. I have been thinking about this spot for so long, because the trees are so beautiful and romantic!

This image was shot when the light was almost gone. If you shoot during blue hour, when the sun is gone, you don´t have long until it will be too dark to photograph; after this image it was impossible to continue the shooting.

In Foto & Redigering

Imitation game

beataryden28 september, 201526 oktober, 2015Leave a comment

A couple of months ago I had a magical day in nature. I spent the weekend at my parents house in the country, and I felt a rush of inspiration. I decided to find dead and dry things in nature, making up a story of someone trying to imitate the dried up trees and blend in. Becoming one with the dead nature, maybe giving it new life. This wasn´t planned at all, and I truly love that feeling when you create in the moment and don´t have any expectations on the final result!

As you may know if you follow me on facebook, I´ve had a hard year with my creativity. The art school that I went to managed to take away all my inspiration and I haven´t had much passion left for photography this year. That´s why this shoot was so important for me, because in that moment I felt the love for my passion come back, and it made me so so happy.

I finally left school in June this year, and I´m actually starting to feel the passion come back to me, slowly, filling me with energy and happiness to be alive. But it´s still very fragile, so I won´t talk about it too much yet 😉

This image was expanded to a square frame. I shot some extra images of the surrounding to be able to expand it later in photoshop.

In the image above you see how I moved the camera a little bit to the left (left image) in order to get a photo of the surroundings to expand later.

Trying to get the camera to work 😀

Always take some extra shots of yourself smiling to the camera 😉

In Utställningar

My first solo exhibition!

beataryden27 september, 201527 oktober, 20151 Comment

Here are some mobile images from my first solo exhibition in May this year! It was a big deal for me to have a solo exhibition, and a lot more work than I thought. But I believe that when you´ve done it a first time, the second will be a bit easier (I hope!). Having a solo exhibition is different than a group exhibition. You´re responsible for the whole experience, and not just your part of the exhibition. You can´t just pick your favoruite pictures, you have to think of how everything will look together. I hope to do more exhibitions in the future! So far I´ve sold three images from the show and I´m so happy about that!

Me and Victoria mirroring ourselves in my art!

Both me and Victoria modeled for this photo with the title ”Gränsland”.

My series Finding Peace. This year I´ve sold two of these images!

The exhibition took place at Kulturhuset Kåken in Gothenburg, and I was so happy when they asked me to exhibit!

Photo: Victoria Söderström

It´s me you see wandering around looking all deep 😉

In Foto & Redigering

Let go of the pressure and start being creative NOW!

beataryden25 januari, 201526 oktober, 2015Leave a comment

I´m sure you´ve had the feeling that you want to be creative, but you just can´t figure out how or where to start. It´s as if you feel like you have so many amazing things inside you that it´s no idea to start. Maybe you´re afraid that your skills won´t match the perfect vision in your head. Afraid to fail. Maybe you feel the pressure from your extraordinary idea. You want to create something so good that you never know how to start, because the start will never live up to your expectations. The start of your creation will never be as good as the result you´re imagining inside your head.

I´ll give you an example: I have tons of ideas for books. Every time I get an idea I think: Yes! That´s it! I´m going to write a story about the sadness in the world, and about someone who beats the system, rescues the world and sees through it all. The language is going to be beautiful, musical and poetical. My book will change the lives of people who read it. They will finally see through my eyes and understand wha´ts wrong with the world. And because the book will be a best seller (well… of course!) I will literally change the world!

This sounds greatl, right? Nothing wrong with changing the world. But think about that pressure. The pressure you lay on yourself when you immediately imagine how your book is going to be read by millions of people. A happy dream of being loved by thousends of fans from around the world. A happy dream of reaching out, of getting the chance to scream out your message to the world.

This is beautiful. I´ts a good feeling to want to change something. It´s a great goal to want to reach out, to share your wisdom with others. But it´s also very dangerous. If you´re setting your goals too high, chances are that you won´t even start climbing that ladder. You feel that the goal is so far away, that you might not even bother to get going. From where you stand, you have no idea if you will ever have the time to reach your goal.

But you know what? Forget the ladder! Forget the goal! Life is not built like that anyway. Life is not a bunch of ladders to climb or roads to follow. Life is chaos. Life is constantly rinning water, a never ending storm. Life is what it is and you can only control small parts of it. You can control the life that is you. Do you want to change the world? Start by changing your own world!

Stop seeing the creative process as a ladder to climb. Your creativity is not a road with one start and one end. Your creativity is a plant that is constantly growing inside you. A plant that needs water, like the rest of your soul. Your creativity is the wind created by the flap of the wings of the little blue bird inside you. Your creativity deserves to be taken serioulsy, without you running around trying to label it. What does success have to do with writing a book, or recording an album or starting up your own business? Nothing!

We too easily mistake success for happiness. It´s not the same thing! If your goal is to succeed with your creativity, you will only see your achievments in relation to that big sucess. And you are bound to feel like a failure. Because nothing will ever feel big enough to make you happy. But you believe that success is what makes you happy, so you continue to fight for your dream of success, because you believe that you just haven´t succeeded enough yet. You believe that the success has to be bigger than this in order to feel happy. Otherwise you should already be happy. But success and happiness isn´t the same thing. In fact, they are very different. Success has to do with reaching your goals. Success is like the payment you get after one days hard work. Success is when you finally get to sit down and eat the meal that you´ve cooked for several hours, after working to earn money for the food. Success is winning a photography challenge that you´ve entered. You can succeed in a challenge, in a career. But that doesn´t make you happy automatically.

So what is happiness?

Happiness is when you feel content with what you have. Happiness is when you can sit down with a cup of tea, enjoying your own company, resting after one days joy or misery. Happiness is being able to be in your life without anxiety. Happiness is waking up in the morning with a joyful feeling, a feeling that anything can happen during the day. Happiness is feeling the opportunities of your life. Happiness is to not let worry or fear rule your life. Happiness is to be brave enough to spend a whole summers day out alone in the nature, feeling free and perfectly happy just where you are. Happiness is to not lay your life on the future. Happiness is to be free from worry. Happiness is the wisdom to cease the day.

Do you think that success can give you all of this?

When we long for success, we long for the love of others. If I were to write a book and it would be a bestseller, it wouldn´t matter if it wasn´t real people who bought my books and actually shared my story with me. Just the number doesn´t mean anything. In the end, what truly means something is love and understanding. I believe that´s what we all want, deep inside of us. I believe that we all want to be creative because we need to share our story with someone else. We feel good if we can reach out, share something and listen to each other. That is beautiful. That is what counts. It´s in the act of sharing that we´re fulfilling ourselves. When we give to each other (even if it´s a silly selfie, a pretentious book trilogy or a piece of music on soundcloud) we are showing ourselves to the world. We all want to be understood by someone. We want to feel that someone out there gets us. That someone out there can relate to us.

Modern life teaches us to never be happy. Money is involved, and if companies are going to be able to sell their products to us, they need us to feel discontent and not fully satisfied. If we were perfectly happy with what we had, why would we want to spend money on something new that we don´t really need? We learn to long for success. We learn to long for so many shallow things: fame, money, status, success. But what we truly need is to feel loved and accepted just as we are.

The reason I wanted to write this article is because I know a lot of people who struggle with getting started with a creative project. And I believe that this is the reason. We all need to let go of the pressure and see the reason why we´re actually creating. We are creating because we want to express ourselves and share our view of the world with others. Don´t let thoughts about fame or success or great and bad reviews get in the way. Deep inside, that´s not what you want anyway. Those things won´t make you happy. You don´t have to take it so seriously. You never have control over other peoples reactions to your creative work, so you have to let that go. When you start thinking about that painting you want to paint, don´t think any further! Don´t think about the result or about the big picture. Don´t think about how you want other people to see it, or how they should look at your art. Just start painting!

Stop being so damn ambitious. Honestly! You don´t have to save the world. In fact, you can´t save the world. No one can save the world. Not by themselves. We can all save our own world, step by step. You can live in your own creative world, by being creative. You can fulfill yourself by creating for yourself, and share it with the people you like. And that´s enough. Happiness won´t come any faster if you start producing hit music. Happiness is not the same as success. Success is not the same as creative flow. To fulfill yourself is not the same as being famous. To succeed it to take your own ideas seriously and not let anything come in your way.

In Glimtar & Vardagsliv

Finally!

beataryden13 januari, 201527 oktober, 2015Leave a comment

Soooo I´m finally going to try and get a hold of my business. Since I started it a little more than a year ago, I haven´t needed to account anything yet. I haven´t even sorted out my receipts! But I´ve collected the receipts to be able to sort them later on. I have an ability to wait for the last minute with everything I do. I hate that habit! I even know that once I start working on things that I have waited too long with, I feel so much better than when I sit around feeling stressful because I´m not doing the things I should.

Of course you need a bowl of candy if you´re going to push yourself to do this kind of work!

A great tip is to start putting your receipts in a basket. I bought this one just a while ago and I just put the last receipts in there that I haven´t yet put in the plastic pocket where I keep the rest. I actually think I will enjoy this kind of work. I enjoy most of the work that I do. The problem is to get started!

In Foto & Redigering, Glimtar & Vardagsliv

Summary 2014 Part One

beataryden9 januari, 201527 oktober, 2015Leave a comment

My summer was very calm. I almost had too much time to spend to be able to enjoy it. But one of the best things that happened was when me and Victoria went to a photo meeting in northern Sweden, arranged by Viktoria Wigenstam, and held a lecture for the participants. It was incredible fun, and everyone was so kind and nice.

Min sommar var väldigt lugn. Jag hade nästan lite för mycket tid att spendera för att kunna njuta av det. Men en av de roligaste sakerna som hände var att jag och Victoria åkte till en fototräff i norra Sverige arrangerad av Viktoria Wigenstam och höll en föreläsning för deltagarna. Det var otroligt roligt, och alla var så himla trevliga och snälla.

Later in the summer I had an exhibition at a company in Gothenburg where I live. They invited me and a class mate to exhibit. They bought one of my photos as well, which was very fun!

  Senare hade jag en utställning på ett företag i Göteborg där jag bor. De hade bjudit in mig och en klasskompis att ställa ut. De köpte också en tavla av mig, vilket var väldigt roligt!

Me and Victoria with the awesome class of Fotoskolan Jönköping. 

In the beginning of autumn I held a lecture together with Victoria at our old photo school Fotoskolan Jönköping. One whole day with incredible people that love photo made me feel how much I love what I do again. For a while I got my whole passion back. The rest of that week I felt so much alive and filled with gratitude. I felt that I really want to teach more.

In November I visited the Stockholm Photo Fair, which is a big event in Stockholm for photographers. Me and Victoria talked for 20 minutes about five secrets that we believe to be the key to the kind of images we create. We showed examples of different photos, before/after pictures and showed some props that we brought with us. This was wonderful and very inspiring. So cool to talk in front of hundreds of people! You can watch the talk here (in swedish).

 Under början av hösten höll jag en föreläsning tillsammans med Victoria på vår gamla skola Fotoskolan Jönköping. En heldag tillsammans med fotoälskande människor gjorde att jag verkligen fick tillbaka lusten för det jag gör. Resten av den veckan kände jag mig så otroligt levande och full av tacksamhet. Jag kände att jag verkligen vill undervisa mer. 

Senare besökte jag Fotomässan i Stockholm, där jag höll en föreläsning i Iscensatt fotografi, också tillsammans med Victoria. Vi valde ut fem hemligheter som vi tycker är nyckeln till den typ av bilder vi skapar. Vi visade bildexempel, lite för/efter bilder och hade med oss rekvisita som vi visade upp. Det var en underbar kick och så otroligt inspirerande att få prata inför alla hundratals människor! Du kan se den föreläsningen här. 

Photograph shot in the studio at my school, for The Sleep Project. Model is my class mate Fanny.

After many evenings of thinking I decided to take a break from my school. My dreamschool that I´ve been trying to get accepted to for three years without success, that suddenly offered me a spot last year. This was a very hard decision to take, and I felt very insecure until I finally decided in November to take a break for a year to try and catch up with myself and my path again. But it´s a hard thing with art schools, at least for me. There are so many rules and hidden mindsets that I easily feel a bit suffocated. I haven´t decided yet whether I will continue this year or not. I try to live more and more in the moment and avoid thinking too many years ahead. Now I will try to focus on this spring first.

Efter långa grubblande kvällar tog jag uppehåll från min skola. Min drömskola som jag försökt komma in på tre år i rad utan att lyckas, och som jag plötsligt befann mig på förra året. Det var ett väldigt svårt beslut att ta, och jag velade väldigt länge innan jag i November bestämde mig för att ta ett uppehåll på ett år och försöka komma ikapp mig själv och min väg igen. Men det är svårt med konstskolor. Det finns så många regler och dolda förhållningssätt till konsten, och jag känner mig lätt så kvävd i en sådan miljö. Jag har inte bestämt mig än för om jag ska fortsätta redan i år eller inte. Jag försöker mer och mer att leva i stunden, att inte tänka för många år framåt. Nu ska jag försöka ta den här våren först.  

I was interviewed for a swedish magazine called Forum Gotland, and I got the front page as well. So cool!

Jag intervjuades av en tidning som heter Forum Gotland, och jag hamnade på framsidan. Så häftigt!

The Sleep Project.

Some things that will happen this spring is that I will meet up with Victoria to work with our video course for Moderskeppet. The course is about Staged self portraiture. I really look forward to this! Moderskeppet is a gang of wonderful people and I look forward to work more with them.

In April I will have my first solo show at a cultural house in Gothenburg called Kulturhuset Kåken. They invited me and even offered me the front page of their program. Such an honour! I hope to be able to show some of my photos from The Sleep Project in which I investigate the state between being awake and falling asleep.

  Några saker som kommer att hända till våren är att jag kommer träffa Victoria då och då för att jobba med vår videokurs för Moderskeppet. Den kommer att handla om Iscensatt självpoträtt. Detta ser jag verkligen fram emot! Moderskeppet är ett gäng fantastiska människor och det ska bli så kul att få jobba mer med dem. 

I April kommer jag att ha min allra första separatutställning på Kulturhuset Kåken i Göteborg. Förhoppningsvis ställer jag delvis ut några bilder från min serie The Sleep Project där jag undersöker tillståndet mellan vakenhet och sömn.

Apart from all this I will write on this blog, create new photos for The Sleep Project, take long walks with Tjorven and have lots of coffee. My biggest goal is to live in the moment and stop planning for the future and stop feeling that I have to chase success. Life is here and now. Something else doesn´t exist yet.

Förutom detta ska jag skriva här på bloggen, skapa nya bilder till The Sleep Project, ta en massa promenader med Tjorven och fika massor. Mitt största mål är att leva i nuet och sluta planera inför framtid och sluta känna att jag måste jaga framgång. Livet är här och nu. Någonting annat finns inte än.

In Vardagsliv

Keep calm and call mom

beataryden6 januari, 201527 oktober, 2015Leave a comment

I´m home after one week spent in New York, where I´ve been taking long walks across Manhattan, drinking lots of coffee from papermugs (papermugs seems typical for New York, even if you´re not having take away) and celebrated New Years Eve in a small pub near Williamsburg Bridge. Traveling for me is incredible. I´m filled with so much energy. All the worry I usually feel disappears, and I feel cheerful and energetic. During autumn I´ve felt tired. After the summer I started to feel very confused about my life and future. I no longer felt certain of anything, and the goal that I´ve seen in front of me so clearly began to be erased. I started to question the meaning of the path that I´ve choosen. And I´m happy that I choose to open the door to my doubt. It´s been tough, but I´ve learned very much.

Jag är hemma efter en vecka i New York, där jag gått långa promenader på Manhattan, druckit mängder med kaffe ur pappmuggar (pappmuggar var typiskt för New York, även om man inte skulle köpa med sig kaffet) och firat nyår på en liten bar just intill Williamsburg Bridge. Det är otroligt att resa för mig, jag fylls av en sådan energi. All oro som jag släpar runt på släpper, och jag blir pigg och energisk. Hela hösten har annars varit väldigt seg och trött för min del. Efter sommaren hamnade jag i en total förvirring kring mitt liv och min framtid. Jag upplevde att jag inte längre kände mig säker på någonting, och det mål som jag sett så tydligt framför mig suddades ut. Jag började ifrågasätta meningen med den väg jag har valt. Och jag är glad att jag öppnade dörren till tvivlet. Det har varit jobbigt, men jag har lärt mig väldigt mycket.

These last years I´ve decided not to doubt myself and what I do, and it´s been great. Being certain of your thing makes everything else so much easier. Even if you haven´t reached your goal yet, you always know where to go, and you just continue no matter what happens. A wonderful feeling of productivity, but also a feeling that makes you sacrifice something else. I started to long after ordinary things in life. Free time to do nothing at all, without feeling the pressure to produce something. I suddenly felt tired of photography, which was a surprise to me. I had lived through photography the last years. What a strange feeling- not wanting to do the thing that you love! Now I´m home in my apartment, sitting in our new sofa in the kitchen, my favorite spot. I´m drinking coffee in my new favorite cup that I bought in the bookshop Strand in New York. I immediately liked the form, the lovely color and the quote that says: Keep calm and call mom. Something that I need to hear in these times when I walk around worrying too much!

I´ve started to think about my year 2014 and I´ve started writing on a blog post to summarize the fall. Something about summarizing a year that´s passed feels very giving. I often feel that I don´t accomplish anything in a year, but when I start writing down what I´ve done, it turns out to be much more than I first thought.

Jag har de senaste åren bestämt mig för att inte tvivla, och det är en häftig känsla. Att vara säker på sin sak gör allt annat så mycket lättare. Även om man inte på långa vägar har nått fram till målet, så vet man hela tiden vart man ska, och man bara fortsätter vad som än händer. En härlig känsla som ger produktivitet, men som också gör att man lätt offrar en del annat. Jag började längta efter helt vanliga saker i livet. Lediga stunder och timmar då jag egentligen inte gjorde något speciellt, och inte heller kände pressen på att prestera. Jag kände mig plötsligt väldigt trött på foto, vilket kom som en total överraskning för mig. Jag som levt genom foto de senaste åren. Vilken märklig känsla att plötsligt inte vilja veta av det som jag egentligen älskar! Nu sitter jag hemma i lägenheten på min nya favoritplats- kökssoffan som vi ärvt av en släkting till Tomas. Jag dricker kaffe ur min helt nya favoritmugg som jag köpte på bokhandeln Strand i New York. Jag fastnade direkt för dess robusta form, underbara gammelrosa färg och framför allt citatet på muggen: Keep calm and call mom. Något som jag behöver höra i dessa tider då jag går runt och oroar mig alldeles för mycket!

Jag har börjat fundera kring mitt år 2014 och har börjat på ett blogginlägg för att summera hösten. Någonting i att summera ett år som har gått känns väldigt givande. Jag har ofta en känsla av att jag knappt åstadkommer någonting, men så fort jag skriver ner vad jag har gjort, så visar det sig nästan alltid att jag haft mycket mer för mig än vad jag trott.

I think very much right now, about the future, career choices, fulfillment, art, friendship, and it´s nice to write about it! One thing that I wish for 2015 is to write more frequently in this blog. I love sharing thoughts and feelings. I will return soon with my summary. And also: Happy New Year! 😉

Jag grubblar i allmänhet väldigt mycket just nu, kring framtiden, karriärsval, förverkliga sig själv, konsten, vänskap… Då är det skönt att skriva av sig! En sak jag önskar inför 2015 är att skriva mer regelbundet här. Jag älskar att dela med mig av tankar och känslor. Jag återkommer snart med min summering av hösten. Och förresten: Gott Nytt År! 😉

In Glimtar & Vardagsliv, Vardagsliv

A look into my studio

beataryden24 oktober, 201427 oktober, 2015Leave a comment

I am so happy for my studio! We moved to our new place in May this year, and before moving in I knew that I would get a whole room of my own, a room where I could organize all my photography stuff as well as work with editing and writing. In here I keep all my props, costumes, photography equipment, hard drives, business papers, note books and prints. I drink coffee, write blog posts, answer to emails and studies for my school. I am so incredibly happy to have a room of my own. To be able to close the door and have a space in which I know exactly what to focus on: work. When I´m in my studio I don´t do anything else (except maybe hang around on Facebook a little too much!) and when I leave the studio I know that I can relax, watch television and read.

Åh vad jag är glad för min studio! Vi flyttade till vårt nya ställe i maj i år, och innan vi flyttade in visste jag att jag skulle få ett helt eget rum där jag kunde organisera och förvara alla mina fotoprylar, och jobba med redigering och skrivande. Här förvarar jag all min rekvisita, kostymer, fotoutrustning, hårddiskar, företagspapper, anteckningsböcker och utskrifter. Jag njuter av flera koppar kaffe om dagen, skriver blogginlägg, svarar på mail och pluggar för skolan. Jag är så otroligt glad över att ha ett alldeles eget rum. Att kunna stänga dörren och ha ett utrymme där jag vet precis vad jag ska fokusera på: arbete. När jag är i min studio gör jag ingenting annat (förutom att kanske kolla Facebook lite väl många gånger!) och när jag lämnar studion vet jag att jag kan slappna av, se på teve och läsa.

Right outside the window I have lots of beautiful flowers and trees. The yard is amazing. To have something green to look at when I turn away from the computer is very soothing.

If you don´t have access to a whole room where you can organize your work, I would recommend you to choose a place in your apartment/house, where you can keep your work stuff. In our last apartment I had a working bench and some shelves above, where I kept my equipment and my papers. I decorated the wall with inspirational pictures and quotes, and created a small creative work place for myself. Some good areas for a work place might be in the hallway, a wall in the bedroom, or a wall in the living room.

Alldeles utanför fönstret är det fullt med blommor och träd. Innergården är fantastisk. Att ha någonting grönt att titta på när jag vänder mig bort från datorn är väldigt lugnande.

Om du inte har tillgång till ett helt rum där du kan organisera ditt arbete, skulle mitt tips vara att välja en plats i din lägenhet/hus, där du kan förvara dina jobbsaker. I vår senaste lägenhet hade jag en arbetsplats bestående av en bänkskiva på pallar och några hyllor ovanför, där jag hade min utrustning och mina papper. Jag dekorerade väggen med inspirerande bilder och citat, och skapade en liten kreativ arbetsplats för mig själv. Några bra platser för att inreda en arbetshörna skulle till exempel kunna vara hallen, en vägg i sovrummet eller en vägg i vardagsrummet.

In Vardagsliv

To stop following your dream is to follow your heart

beataryden20 oktober, 201427 oktober, 2015Leave a comment

I´ve been thinking a lot about the heart lately. About following my heart. To fulfill myself. Fulfill my dreams. For a long time I´ve been pretty sure. Sure of my goal. Sure of where I´m going. But these past months I´ve started to doubt. This is a conscious choice. I believe that doubt is an inevitable part of every journey we begin. Somewhere along the road doubt will come, as a test to see if you´re on the right path. I see doubt as an inevitable part of life. It´s nothing bad. Doubt is a part of an inner dialogue that we´re having with ourselves. The dialogue about who we are, were we´re going and what we want with our lives. I´ve been having an active dialogue with myself. For a long period of time I´ve been sure that I´m heading towards my goal. I´ve seen clear images of how I want my life to look. I´ve been painting pictures in my mind of a future that doesn´t yet exist. A future that I live for, think about and put a lot of energy into, though it doesn´t exist. I´ve been doubting sometimes, but I´ve mostly listened to the doubt for a short amount of time before shaking it off. Because I´ve been sure of what I want and that I want to fight to get there. I´ve been on a highway.

Jag har tänkt mycket på hjärtat på sistone. På att följa mitt hjärta. Förverkliga mig själv. Förverkliga mina drömmar. Jag har varit säker ganska länge. På mitt mål. Säker på vart jag ska. Men de senaste månaderna har jag faktiskt börjat tvivla. Det är ett medvetet val. Jag tror att tvivel är en ofrånkomlig del av alla resor vi påbörjar. Någonstans längs vägen dyker tvivel upp, som ett test för att se om du är på rätt väg. Jag ser tvivel som en oundviklig del av livet. Det är inget negativt. Tvivel hör till den inre dialog som vi för med oss själva. Dialogen om vilka vi är, vart vi är på väg och vad vi vill med vårt liv. Jag har fört en aktiv inre dialog. Jag har under en lång period varit säker på att jag ska framåt, till mitt mål. Jag har sett tydliga bilder på vart jag ska och hur mitt liv ska se ut. Jag har målat min näthinna med exakta utsnitt ur en framtida tillvaro som ännu inte finns. En tillvaro som jag redan lever för, tänker kring och ägnar mycket energi, trots att den inte finns. Tvivlet har kommit upp ibland, men jag har mest lyssnat på det en kortare stund för att sedan skaka av mig det. För jag har vetat vad jag vill och att jag vill kämpa för att nå dit. Jag har befunnit mig på en motorväg.

But these last months I´ve felt that I need to start listening to the doubt. I´ve felt that the doubt has become something else, a small alarm clock from myself, something that I need to listen to. That´s why I´ve allowed the doubt to enter my life, and I can tell you that I´ve been very confused ever since. The alarm clock wanted to tell me that I have to stop living for an ideal image. The alarm clock wanted to tell me that sure, it´s nice to have dreams, but you can´t let them take over your life. Don´t let the dream about the future become an enemy of the present. It´s not worth it. Because all we have is now. We don´t have a future. Not yet. We only have our time and it´s here and it´s now. I choose to allowe doubt to enter me and make me absolutely confused. I´ve been certain for so many years. But I realized that something has to change. I have to start living more in the present. I have to stop living for my future. I´ve always believed that I´m only following my heart. I´ve been thinking that i´ts a good thing to have a dream, a goal, an ideal image to strive for. The strive has made me very productive. But if you´re too focused on the goal, you won´t be happy. I´ve decided to try and find a balance between work and rest. A balance between ambition and satisfaction. I need to erase my ideal image to see what I´ve already got. I´ve been thinking that I´m following my heart. And I have. I´ve been following a dream that is very strong. And I still have that dream. But I also dream of feeling well, of being calm and safe and to be able to live in the moment. To not feel stress. That´s what I dream of. Lately the dream of making a living from my art and passion has taken overhand, and made me more stressed than happy.

Men de senaste månaderna har jag känt att jag måste börja lyssna på tvivlet. Jag har känt att tvivlet blivit någonting annat, en liten alarmklocka från mig själv, någonting som behövde bli lyssnat på. Därför har jag tillåtit tvivlet att stiga in i mitt liv, och jag kan säga att jag har blivit rejält förvirrad på köpet. Alarmklockan ville få mig uppmärksam på att jag måste sluta leva för en idealbild. Alarmklockan ville säga till mig att visst, det är fint med drömmar, men låt de inte ta över ditt liv. Låt inte drömmen om framtiden bli nuets fiende. Det är inte värt det. För allt vi har är nu. Vi har ingen framtid. Inte än. Vi har bara vår tid och den är här och den är nu. Jag tillät tvivlet att stiga in i mig och göra mig totalt förvirrad. Jag som varit så säker i flera år. Men jag insåg att någonting måste förändras. Jag måste börja leva mer här och nu. Jag måste sluta leva för min framtid. Jag har hela tiden trott att jag bara följer mitt hjärta. Jag har tänkt att det är bra att ha en dröm, ett mål, en idealbild att sträva efter. Strävan har gjort mig väldigt produktiv. Men om man är för fokuserad på målet, så blir man heller aldrig nöjd. Nu har jag bestämt mig för att försöka hitta balansen mellan arbete och vila. Balansen mellan strävan och nöjdhet. Jag behöver sudda ut den där idealbilden, för att se vad jag redan har. Jag har trott att jag följer mitt hjärta. Och det har jag gjort. Jag har följt en dröm som varit väldigt stark. Och den drömmen finns kvar. Men jag har också en dröm om att må bra, om att känna mig lugn och trygg och kunna vara i nuet. Att inte vara stressad. Det drömmer jag om. Och på sista tiden har drömmen om att kunna leva på min konst och min passion tagit överhanden, och gjort mig mer stressad än glad.

Never forget that you have to last for a long time. It´s beautiful to have dreams but you have to feel okay along the road, because if not, what´s it worth? I´m thinking that a dream can be fulfilled in many different ways. We try to picture different scenarios and we like to take control to create the life that we want. But what do we really want, when we look at what´s important in life? I want to feel peace and calm, to live in harmony with myself and my surroundings. How I will reach that goal I don´t know. But I believe it´s by living. To do stuff, make decisions, change my mind, try new things and never stop growing. Just live, continue to live. I´m going to continue to create, be creative and strive to make amazing images. But I´m doing it because I dream of being happy, and nothing else. I´m thinking that life changes all the time, and that our needs changes with it. That´s why it´s important to be sensitive to your life. To stop following your dream can be to follow your heart.

Glöm aldrig att du ska hålla i längden. Det är fint att ha drömmar men du måste må bra längs vägen, för vad är det annars värt? Jag tänker att en dröm kan uppfyllas på så många olika sätt. Vi försöker föreställa oss olika scenarior och vill gärna ta kontrollen för att skapa det liv vi vill ha. Men vad vill vi egentligen, när vi ser till det som är viktigt i livet? Jag vill känna lugn och ro, och leva i harmoni med mig själv och min omgivning. Hur jag når det vet jag inte än. Jag tror det är genom att leva. Att göra saker, fatta beslut, ändra sig, prova nya saker och aldrig stanna upp eller sluta utvecklas. Bara leva, fortsätta leva. Jag tänker fortsätta skapa, vara kreativ och sträva efter att skapa fantastiska bilder. Men jag tänker göra det utifrån drömmen om att må bra, och ingenting annat. Jag tänker att livet hela tiden ändrar på sig, och att våra behov förändras. Därför är det viktigt att vara lyhörd. Att sluta följa sin dröm kan vara att följa sitt hjärta.

In Vardagsliv

Listening to imaginative birds, having coffee in the garden

beataryden15 oktober, 201427 oktober, 2015Leave a comment

I´ve been away during the weekend, visiting a dear old friend. She has moved. To another city. Another life, but still the same. I think about distance, and how life changes. How much will be different if you move? All the longing away that I´ve felt for so many years. All the longing to something that will divide, break and reform. If I move, will I become someone else? If I change the place for my shoes, my clothes and my cooking, will I change? My big goal in life is to be content with my every day life and to feel harmony. I would love grand nights with beautiful music, amazing adventures with mind blowing views, and explosive moments of love. But most of all I want balance and peace in my soul. Most of all I want to feel happy with all the millions of seconds, minutes and hours that are mine. I don´t want to give that to someone else. I don´t want to loose the only thing I´ve got: time. How do we create a sustainable life for ourselves? How can we find the balance between passion and rest? Between safety and freedom? I dream everyday of waking up in a house with fog outside the windows. To slowly, almost soundless, tiptoe down a stair and out into a damp garden. Stand there with a cup of coffee that will cool quickly, stand there and admire lifes tiny noise from the bushes, the trees, the sky. To be able to just be in my life, without stressfully longing away, that is the most beautiful thing I can ever imagine.

Jag har varit bortrest över helgen. Hälsat på en kär vän. Hon har flyttat. Till en annan stad. Ett annat liv, men ändå så likt. Jag tänker på avstånd, och på hur livet förändras. Hur mycket blir egentligen annorlunda när du flyttar? All den längtan bortåt som jag känt i många år. All den längtan till att någonting ska skifta, gå i bitar, formas till någonting annat. Om jag flyttar på mig, blir jag en annan? Om jag byter plats på mina skor, mina kläder, min matlagning, förändras jag? Mitt stora mål i livet är att vara nöjd och harmonisk i min vardag. Jag vill gärna ha storslagna nätter med vacker musik, fantastiska äventyr med hisnande vyer, och explosiva stunder av kärlek. Men mest av allt vill jag ha balans och ro i själen. Mest av allt vill jag trivas med alla miljoner sekunder, minuter och timmar som är mina. Jag vill inte ge det till någon annan. Jag vill inte berövas det enda jag har: tiden. Hur skapar vi ett hållbart liv för oss själva? Hur hittar vi balansen mellan passion och vila? Mellan trygghet och frihet? Jag drömmer varenda dag om att vakna i ett hus med dimma utanför fönstren. Att sakta sakta, nästan ljudlöst, slinka nedför en trapp och ut i fuktig trädgård. Stå där med kaffekoppen som snabbt svalnar av, stå där och beundra livets små små ljud i buskarna, träden, himlen. Att bara kunna vara i mitt liv, utan att stressat längta bort, det är det vackraste jag kan tänka mig.