Lyft varandra!

Om det är något jag har lärt mig genom åren är det hur lätt vi har att trampa på varandra. Så många som gärna pratar ner varandra. Ser ner på varandra. Speciellt feminister är väldigt snabba att döma varandra.

Jag såg i en feministgrupp på instagram som jag är med i att folk klagade på Emma Watson. Det lät ungefär såhär: ”Hur kan hon göra såhär?”. ”Hon som är feminist”. ”Nu är jag verkligen besviken på henne”. Det hon hade gjort? Spelat huvudrollen i Skönheten och odjuret. Folk är alltså upprörda över att Emma som är uttalad feminist ändå tar en roll i en film som handlar om en konservativ historia.

Eh… Okej! Emma Watson har alltså varit arbetande skådespelare sedan barnsben och är numera också aktiv feminist. Emma Watson har spelat tuffa roller och vuxit upp inför hela världens granskande ögon. Emma Watson vill ha en karriär och lyckas med det hon brinner för. Hon vill förändra världen men hon vill såklart också ha ett bra liv själv.

Herregud, hur många män hade lyckats bli stora skådespelare om de skulle ta hänsyn till den typen av roller de gestaltar? Alexander Skarsgård hade väl knappt haft en karriär med sina otrevliga, psykopatiska, våldtäktsmans-skildringar han brukar syssla med. Det är väl minst lika ofeministiskt att spela våldtäktsman som att spela Belle? Tycker i och för sig att Belle låter bättre!

När man väl börjar tänka på det här så inser man att hela samhället är uppbyggt efter att se ner på kvinnor och upp till män. Vi lär oss liksom det från barnsben. Vi lär oss att hylla män, oavsett hur de är som förebilder, och vi lär oss att straffa kvinnor som inte passar exakt in i mallen. Jag tror att det bästa man kan göra som feminist är att inte läxa upp varandra hela tiden utan istället lyfta upp varandra. Jag tror det skulle göra enorm skillnad i hela samhället om kvinnor började lyfta upp varandra offentligt/privat/på jobbet/i klassrummet mm.

Du måste inte stå bakom en kvinnas budskap/älska hennes musik/konstnärsskap etc.  för att lyfta henne. Du kan lyfta henne för att visa att du stöttar andra kvinnor. Så som män har hållit på i alla tider.

Min uppmaning till er på Internationella kvinnodagen blir alltså: Lyft varandra! 

Det kommer vi framåt på allihop <3

On international women´s day I´d like to say that one of the most important things I´ve learned as a woman is to never look down on other women. Our society is very good at looking up to men and looking down on women. If a woman dresses wrong, behaves badly, or in other ways breaks the norm, she is far more punished than a man would ever be. Beyoncé had to work for many years before finally getting accepted for her work. How many men need to prove that they are more than just a pretty face? We need to lift each other up! <3

2

6 comments

  1. Åh vad glad jag blir Lena! Tusen tack! Vad roligt att du följer mig, det betyder mycket <3 Stor kram och hoppas vi hörs här framöver 🙂

  2. Hej Maja! Tack för din fina kommentar! Vad glad jag blir att kunde ta till dig det jag skrev. Och du formulerar det så bra: att avancera hand i hand med empatin. Så sant! Jag tror att det är viktigt att vi inte glömmer att feminism ska hjälpa oss, att vi kan använda det för att hjälpa varandra uppåt och framåt, istället för att sätta dit dem som inte håller måttet. Samhället sätter dit sådana personer tillräckligt ändå! Och det stämmer ju att alla är på sina platser i livet. Jag tänker ofta på att ingen kan vara perfekt. Jag tror inte att vi ska kräva det av någon. Vi är ju alla människor! Tusen tack för att du läser och kommenterar <3 Kram

  3. Vilket fint inlägg. Jag håller verkligen med dig. Att lyfta slöjan och synliggöra strukturer en liksom växt upp på är provocerande, kontrasten blir så smärtsamt tydlig… det är inte tvärenkelt att förhålla sig till dessa känslor. En kan nog bli lite som en elitistisk semi-aktiv vulkan emellanåt.

    Jag känner igen detta från min tid i Israel, men där kring idépolitiken. Nykläckta vänsteraktivister kan (ofta som sig ju bör) vara fullkomligt rabiata över situationen och högern. Nu står inte Emma Watson i kontrast till feminism men snarlikt kan vänstern i främst Tel Aviv bli skogstokiga och helt alienera sig själva från deras landsmän på andra sidan spektrumet, trots att de flesta stått där de med. Innan de vaknade. Innan de började ifrågasätta och tänka för sig själva. Liksom vi, innan vi tack och lov hittade (tillbaka in i kropp och hjärta) till feminismen. För både i Israel och här hemma i Sverige har vi ju diverse rådande åsiktsklimat och system. Vi har en standard vi stöps i. Det krävs att en väljer mod och nytänk gång på gång på gång för att ändra det.

    Det viktigaste, som du säger, är väl bara att vi försöker avancera hand i hand med empatin och perspektivet att vi är ett med de andra i deras kamper. Att vi varit där, vi med. Om inte annat att DE är där och att det är rättfärdigande nog och att vi mycket möjligt också hade varit där om vi levt en annans liv. Huvudsaken är att vi öppnar dörrarna istället för att slänga igen dem på fingrarna på folk. Att vi försöker ge plats och ödmjukt försöker visa på alternativ.

    Superfint inlägg, än en gång. ❤

  4. Heja dig! Bra skrivet.
    Intressant att följa dig, både i bild och text.

    Keep up the good work!

    /Lena.

  5. Jamen visst är det sant! Tycker verkligen att man ska lyfta varandra!!! 😀 Åh tack så hemskt mycket Rania <3 <3 <3 Blir så glad!!! Kram!

Comments are closed.