Ska man verkligen acceptera sig själv?

Jag har alltid varit en person som vill utveckla mig själv. Jag kan inte ens minnas när det började, men jag har alltid reflekterat över mig själv, min relation till andra, och mina egenskaper. Genom åren har jag utmanat mig själv, förändrat vissa egenskaper och utvecklat andra. Ibland har jag försökt att ta bort vissa egenskaper helt. Men ju äldre jag blir desto mer funderar jag över hur bra det egentligen är med självutveckling. Jag har upptäckt att personlig utveckling kan leda till att man tror att allt ska förändras och jobbas med. Någonstans måste man nog ändå nöja sig och acceptera den man är. Eller?

Jag är till exempel en person som älskar att jobba med kreativa saker. Jag älskar att skriva, att fota, att jobba med mitt företag på olika sätt. Ibland har jag känt att jag jobbar för mycket. Jag har tänkt att jag måste leva mer som andra människor. Inte fälla upp datorn sent på kvällen för att redigera en bild. Borde jag inte ringa till en kompis istället? Så i perioder har jag förträngt mina olika kreativa behov och bara varit social och gjort andra saker. Gjort saker som jag tänker att andra gör. Efter ett tag har jag känt en tomhet och varit tvungen att återuppta mina kreativa projekt. Varje gång jag börjar vara kreativ igen mår jag så otroligt bra. Det finns liksom ingenting i hela världen som kan fylla det där tomrummet som jag känner när jag inte får skapa.

Tyvärr leder mitt kreativa behov till att jag i perioder blir mindre social, och det där har jag försökt att ändra på. Men efter mer än trettio års självutveckling är jag numera så förbannat trött på att ändra på mig. Jag är så trött på att tänka att jag borde vara på ett speciellt sätt. Jag har alltid varit sådan här. Redan när jag var liten älskade jag att spendera egen tid på mitt rum och få skriva och skapa. Bara för att andra människor är mer aktiva i den “riktiga” världen, betyder det verkligen att jag måste vara lika aktiv som dem?

Jag har bestämt mig för att börja acceptera mina olika sidor utan att försöka ändra på dem. Personlig utveckling i all ära, men jag tänker sluta utvecklas så himla mycket och acceptera den jag är istället.

Vad tänker du om det här?

1

Jag längtar hem men jag vet inte vart

Ibland får jag den där känslan. En hemlängtanskänsla. Fastän jag är hemma. Jag längtar hem men jag vet inte vart.

Jag letar i den yttre världen för att hitta det jag söker. Jag ändrar på mig själv men det hjälper inte. Jag letar och letar men till sist tappar jag bort mig själv. Så kändes det idag. Jag satte mig ner i soffan och tittade ut genom fönstret. Vilade ögonen på de grå molnen som envisas med att gömma våren. Tankarna snurrade runt och jag kände samma gamla hopplöshet inför livet, besluten och mig själv. Och så kom jag plötsligt på, som så många gånger förr, att allt det där kanske finns inom mig?

Kanske handlar det inte om att hitta skatten där ute. Kanske handlar det inte om att ändra på sig, ta mediciner eller försöka passa in. Kanske finns den där skatten alldeles alldeles nära? Kanske är det så att om jag bara drar ett djupt andetag och tillåter mig att släppa all oro och alla framtidshot, så kommer jag att landa. Sjunka in i mitt eget trygga mörker och se tusen stjärnor gnistra på ögonlocken.

Kanske längtar jag bara hem till mig själv?

3

Måndagslänkar: Att sätta gränser, tappa bort sitt hjärta och att skriva för andras skull

Nu tänkte jag att vi skulle kolla på lite tänkvärda länkar som jag har samlat på mig den senaste tiden.

Sofia skriver om att minska bruset:

Det kommer alltid att finnas mer information än vad du klarar att konsumera. Så att sätta gränser för sig själv kan vara ett sätt att njuta av det du faktiskt tar del av just nu, och inte bara måste stressa igenom för att få det gjort.

Gränser alltså. Jag älskar dem haha! Tyvärr är jag dålig på det själv. Men förra året fick jag en sådan insikt att gränser faktiskt minskar ångesten i livet.

Sandra har gjort en digital detox och funderar mycket kring sitt bloggande:

När jag haft en anställning har det alltid varit så lätt för mig att hoppa på nästa grej, hur osäker den än har varit. Jag har alltid känt att det viktigaste är att följa sitt hjärta och hittills har det gjort mig väldigt lycklig. Nu står jag inför ett motsatt beslut och är helt livrädd för jag vet inte längre vad mitt hjärta vill.

Tror jag fastnar extra mycket för denna text då jag själv har haft ett år av förvirring. Att inte känna vad ens hjärta säger tycker jag är läskigt och det är jag i just nu.

Tycker att Influencers of Sweden har enkla och tydliga inlägg med en massa bra bloggtips! Här har de skrivit om missar att undvika när du skriver:

Människor är först och främst intresserade av sig själva. Det tror jag vi alla kan vara ärliga och erkänna. Precis som att vi älskar att prata med människor som är intresserade av oss, så älskar vi att läsa texter som får oss att känna oss sedda. Som utstrålar empati och välvilja. Som belyser våra problem och lovar att lösa dem.

När jag läser de olika tipsen tycker jag först att det är självklart, men sedan inser jag att jag säkert gör flera missar hela tiden. Det är så otroligt lätt att krångla till det när man skriver!

Såhär kvällsmysigt är det i mitt arbetsrum 🙂

I veckan ska jag:

  • Skypea med Victoria och planera inför en föreläsning vi ska ha i Norge nästa vecka. Väldigt pepp på detta!
  • Åka till Bankeryd för att ta ner Sagoakademiens utställning (alldeles för snart men hela utställningen planerades i all hast så det blev tyvärr en kort period den här gången.)

Plus dricka en massa kaffe, äta en ny veganglass som jag har hittat och börja läsa en ny bok! Kram på er <3

 

En långsam söndag

Glad söndag på er! Den här helgen har gått i långsam takt. Jag har mest hållit mig hemma. Läst, skrivit, kollat på teve och gått hundpromenader.

Jag har suttit länge i mitt arbetsrum. Det är så fint att sitta vid skrivbordet och titta ut över gården.

Fundera och skriva inlägg till min blogg.

Och dricka mycket kaffe!

Jag har förresten börjat utforma ett nyhetsbrev. Jag har tänkt på att ha ett nyhetsbrev för mitt fotograferande jättelänge men jag har aldrig tagit tag i det. Nu har ju både Sandra och Clara startat med lite personliga nyhetsbrev och jag tyckte att det var en sån himla fin idé! Jag har fått deras första mail och det var som att få en liten gåva 🙂 Jag har redan satt ihop ett första brev men jag är osäker på om det ska vara på svenska eller engelska. Om jag skriver på svenska kan jag relatera det mer till min blogg och det blir ett personligare tilltal eftersom jag är bättre på svenska. Eftersom jag älskar att skriva får jag dessutom mer utlopp för min kreativitet när jag kan formulera mig utan begränsningar. Nackdelen är att jag har internationella följare på till exempel facebook som då blir uteslutna. Ska fundera lite mer över det här och kommer med mer info snart!

Hoppas ni har haft en skön helg!


I´ve had a very slow weekend. I´ve been reading, watching television and taking walks with my dog. I´ve also had a lot of coffee! I´m thinking about starting a news letter, but I´m not sure in what language. Since I´m better at swedish i think I will write it in swedish, but it´s a pity that not everyone will understand it then. I´m thinking about it and I will write more info soon!

I hope you´ve had a great weekend!

 

Fotofredag- Steg för steg “To the moon and back”

En vecka går så fort och nu är det Fotofredag igen! Förra veckan visade jag hur en bild blev till steg för steg i Photoshop.  Min plan var att släppa en redigeringsvideo den här veckan, men istället bestämde jag mig för att lägga upp ännu en steg för steg. Jag har flera sådana här bilder att visa upp, som jag har använt på olika föreläsningar, och jag tycker det är så roligt att kunna dela med mig här på bloggen också. Om du är sugen  på en redigeringsvideo kan du kika på den här snabbredigeringsvideon på min Youtube-kanal! Jag lovar att det kommer fler sådana videos snart 🙂

Nu tar vi och kikar på hur den här bilden blev till. Jag har döpt den till “To the moon and back”. 

Det är jag och min mamma som är på bilden (mamma till vänster och jag till höger.) Som så många andra av mina bilder är den fotad på Orust. När solen har gått ned blir dalen otroligt vacker och fylls med ett magiskt sken. Den här kvällen tog jag med mig mamma och kameran för att fota i det vackra ljuset. Vi hade nattlinnen på oss och jag ville att vi skulle springa bort över fältet. Kameran stod på ett stativ och jag använde självutlösare.

Jag visste inte alls vad som skulle hända med bilden i efterhand. Jag tog in den i Photoshop och började helt enkelt leka runt. Det första jag gjorde var att expandera arbetsytan. Sedan gjorde jag ett nytt lager och målade det med svart färg.

Den svarta färgen fyllde jag med stjärnor som jag gjorde med en vit pensel.

Från Nasas arkiv kan man få använda vissa bilder gratis, och den här planeten har jag fått därifrån. Jag klippte in den…

… tillsammans med en annan rymdbild som lade sig som en slags textur över himlen.

Här är det mycket olika färger, eftersom rymdbilden var ganska färgglad.

Här har jag justerat färger…

… för att sedan göra bilden svartvit. Det är inte ofta jag gör mina bilder svartvita, men med den här bilden kändes det helt rätt.

Till sist gjorde jag en vinjettering för att rama in mig och mamma lite mer. Och sen var bilden klar! Jag hade ingen färdig idé för den här bilden, bara en känsla. Ganska ofta har jag en tydlig idé innan jag tar bilden, och därför är det roligt att också få leka fram bilder på intuition. Jag älskar att öppna en bild i Photoshop, utan att veta vad som kommer att hända, och bara svepas med av min fantasi och kreativitet! Ibland är det också viktigt att våga släppa sin ursprungsidé och låta bilden bli någonting helt annat än vad man först har tänkt sig.

Här kan du se mina andra Fotofredag-inlägg. Kommentera gärna om du undrar något eller om det är något speciellt som du vill veta i kommande inlägg!

Nu ska jag göra en enorm kanna Earl Grey te. Hoppas du får en skön fredagkväll! Stor kram <3

A step by step guide from my creation of “To the moon and back”. It was a magical evening with beautiful light, and me and my mother (to the left in the picture) ran over the field, while I used my remote to take pictures. I didn´t know what we were running towards, but later on in Photoshop I played around and the image ended in black and white, with us running towards the moon/a far away planet? I love to create like this, with no plan in my head, just letting my intuition guide me towards the final image 🙂

1

Nya länkar till min fotokonst, en videokurs och ett fotogalleri

Ni kanske har sett att jag har lagt till några runda bilder i min sidebar? Jag tänkte att vi ska kolla på vad de innebär!

Den första är en bild på mitt fotografi “Void”. Den här bilden skapade jag 2013 då jag och Victoria var iväg på en resa till Orust för att göra fotoprojekt i en vecka. Vi hade en helt underbar tid tillsammans. Jag tänker än idag tillbaka på den där veckan och på hur kravlöst vi lyckades producera massor med bra bilder. Det finns en film från det projektet förresten! Ni kan se den längst ner i inlägget eller på min youtubekanal. Om du trycker på bilden kommer du till min hemsida. Där finns mina bilder som jag skapar, uppdelade i olika projekt. Men du kan också se lite fler bilder på min flickr-sida! Jag var helt Flickr-tokig för några år sedan. Jag älskar fortfarande Flickr och laddar upp nya bilder där, men jag är inte så aktiv på själva sidan längre.

 

Sedan kommer en bild som jag skapade för videokursen Iscensatt självporträtt. Den här kursen satte jag ihop för Moderskeppet tillsammans med Victoria. Kursen kräver ett guldmedlemskap men det går att se delar av kursen ändå, och du kan också se en snabbredigering från min bild på Moderskeppets youtubekanal.

 

Den sista bilden är en länk till det fantastiska galleriet Piqmo. Jag började samarbeta med Piqmo förra året, och då fick jag den stora äran att ställa ut genom dem på Affordable Art Fair i Stockholm. Jag var såklart där för att titta på alla utställningar och på Piqmos vackra monter. Mina tavlor var helt enorma och det var en häftig känsla att se dem så stora! Det är kanske inte vem som helst som har råd att köpa tavlor via Piqmo, och jag har länge funderat på att sälja vissa av mina andra bilder i t.ex open edition, för att kunna ha lite billigare priser. Eller att göra en upplaga med fotoaffischer. Vad tycker ni? Känns ju roligt att kunna erbjuda något som alla kan ta del av. Här är förresten ett blogginlägg som Piqmo skrev om mig!

Ja nu vet ni vad de runda bilderna betyder 🙂 Och här är filmen från Orust: Roots of imagination!

 

Vill passa på att tacka er som läser för att ni kommenterar. Jag är fortfarande ovan vid att blogga såhär regelbundet och att få så många kommentarer på det jag skriver. Det är helt fantastiskt! TACK <3

1

Att gå bakåt i arkivet

Idag har jag suttit och gått igenom mitt gamla bloggarkiv. Jag hade förut min blogg på bloggportalen. Jag började blogga den 1 februari 2008.

Den första bilden jag la ut på mig själv på bloggen såg ut såhär:
Här är jag 23 år. Jag älskade den där skjortan 🙂

 

Första inlägget hade rubriken: “Jag hatar CSN” Det såg ut såhär:

Missade min lektion idag. Försov mig. Nu lyssnar jag på Regina Spektor och längtar till kvällen. Har en omtenta att göra. Om jag inte klarar den får jag inte csn för vårterminen. Jag hatar csn.

Igår när jag och Amanda gick hem från festivaltältet blåste det så mycket att mitt paraply bröts på mitten och flög iväg.

Jag längtar till sommaren.

Jag använde bloggen för att skriva av mig, och tyckte mycket om den när jag mådde dåligt, som en ventil. Senare växte ju fotot allt större och det tog till sist över helt.
Jag tog bilder med Photobooth!

-Han har funnit sig själv.-Hoppas han inte blev besviken./Thomas Ziehe

Jag delade med mig av många olika citat under den här perioden. Jag läste Kulturvetenskap, vilket jag tyckte mycket om, och en vi läste mycket av var Thomas Ziehe.
 
Några dagar efter mitt första inlägg skrev jag om tvivel. Tycker det är intressant eftersom jag på sista tiden har skrivit mycket om tvivel och beslut här på bloggen!
Det blir numera allt vanligare att människor i min krets bestämmer sig för vad de ska syssla med , och det känns ofta svårt att motivera eller förklara för andra varför jag läser en kurs på universitetet. Varför går jag inte ett program eller söker till en massa roliga konstskolor? Jag antar att jag fortfarande inte hittat något som är helt rätt för mig, och att jag bara måste erkänna att jag fortfarande söker och inte vet vad jag vill “bli”.
 Det var en liten tillbakablick i arkivet! Jag har just påbörjat att flytta över allt till den här sidan, det är ju kul att ha det samlat!
 

Solen lyser och jag dricker kaffe i ljuset

Hej på er! Idag är det ljust ute och jag har just varit ute på en lång promenad med Tjorven. Solen lyser in i mitt arbetsrum och jag blir så glad av alla färger <3

Det är otroligt hur mycket färger som kommer fram när solen lyser. Jag blir alltid lika förbluffad!

Kolla så fint det är utanför mitt fönster. Riktig vårkänsla!

Allt i mitt arbetsrum blir så fint när ljuset är tillbaka. De här fina anteckningsböckerna köpte jag i Spanien. De ligger och väntar på att börja användas på mitt skrivbord.

Ibland tänker jag att jag har fastnat i barnstadiet haha! Jag älskar liksom fortfarande drömmiga saker med starka färger.

Fast jag tänker att det är min egna lilla minirevolution. Varför ska jag växa upp och släppa fantasin? Den här världen har alldeles för lite naivitet och drömskhet över sig så det behövs nog människor som fortfarande bevarar det!

Jag har gjort kaffe och sitter vid mitt skrivbord. Jag har faktiskt fått dra ner rullgardinen för att kunna se datorskärmen för solen!

Nu ska jag redigera lite bilder och skicka några mail. Hoppas ni har en fin eftermiddag!


We have such wonderful light today! I´m in my studio and suddenly all the colors look so wonderful because the sun is shining. I can feel spring in the air!

Now I´ve made some coffee and I´m at my desk. I´m going to edit some images and send some emails. I hope you´ll have a lovely afternoon!

 

Att våga vara vilse

Jag märker att det jag ständigt strävar efter i mitt liv är lugn och ro. En stilla vardag. Att bara få vara. Ju mer jag lär känna mig själv, desto mer kan jag också anpassa mitt liv efter en lugnare vardag, även om det ibland känns svårt. Jag har nästan aldrig jobbat heltid, då det är något jag inte orkar. Istället anpassar jag mitt liv efter att inte ha så mycket pengar.

Jag lär mig mer och mer när jag ska säga nej till sociala saker för att istället åka till landet. Jag lär mig mer om återhämtning; att planera in att vila efter att jag gjort någonting energikrävande. Jag kan verkligen önska att jag hade orkat mer i mitt liv. Det hade varit lättare att längta efter fart och fläkt, eftersom hela vårt samhälle strävar efter effektivitet och snabbhet. Men jag önskar mig bara lugn och ro, och det har jag alltid gjort.

Foto: Rebecca Bentliff

De senaste åren har varit år av vilsenhet. Jag har gått på två olika utbildningar och slutat på båda. Jag har bytt spår och varit rädd för min framtid. Just nu vet jag inte hur det blir med allt. Det enda jag vet är hur jag vill att mitt liv ska vara, och vad som är viktigt för mig.

En sak som alltid är med mig är mitt skapande, och det är jag så otroligt tacksam över. Att få skapa mina bilder, planera en fotografering, dela med mig av min konst, redigera i tiotals timmar. Att skriva så att fingrarna gör ont. Det lever jag för. Jag vill hela tiden utvecklas i mitt skapande och se vart det kan leda mig. Jag är så glad över att det finns områden i mitt liv där jag faktiskt är säker, speciellt i perioder då mycket annat är osäkert.

Min plan för 2017 är att våga vara vilse. Jag ska våga vara vilse och se vart det leder mig. Jag ska våga släppa taget om saker och lämna plats åt nya saker. Jag ska våga se möjligheter, även om det är läskigt. För visst är det jobbigt att vara vilse, men det är ännu jobbigare att tvinga sig själv att gå på en väg som man känner är fel.

 

 

2

Fotofredag: “This is my place” steg för steg

Nu är det Fotofredag igen och ni ska få följa med steg för steg hur den här bilden sattes ihop.

Den här bilden skapade jag år 2012 och den hänger fortfarande med. Den är en favorit som många gillar. Bilden heter “This is my place” och ingår i min serie som heter “Finding Peace.”

Bilden är ihopsatt av flera bilder som togs vid samma tillfälle. Först tog jag en “grundbild” där jag fokuserade på att stå ungefär som jag tänkte mig att karaktären skulle stå. Jag använde ett långt rött skynke som en slags klänning. Kameran står på stativ och jag använder en fjärrutlösare.

Efter att grundbilden var tagen började jag hålla upp och kasta tyget runt mig. Kameran står kvar på samma plats, men jag har ändrat fokus till manuellt läge för att kameran inte ska fokusera på skogen bakom mig.

Här har jag satt ihop bilden då jag höll upp tyget med grundbilden.

Här har jag satt ihop en till bild då jag har kastat tyget, vilket man ser på rörelsen i tyget.

Jag stod mest på samma plats och kastade tyget runt mig medan jag använde fjärrutlösaren för att ta bilder.

Allt detta sätter jag sedan ihop i Photoshop.

I mitt huvud hade jag en bild av en slags sköld som skulle vara runt karaktären. Tycker jag lyckades väldigt bra med det 🙂

I efterhand har jag också expanderat arbetsytan i Photoshop och lagt till mer skog både över och under mig.

Jag flyttar aldrig kameran från sitt stativ och fokus är på manuellt läge.

Sedan har jag jobbat mycket med färger i Photoshop.

Jag ville att bilden skulle bli kallare.

I slutändan målade jag ännu mera rött på tyget för att få en mustigare röd färg. Såhär blev den färdiga bilden.

Här ser ni några av alla lager jag har jobbat med i Photoshop!

Bubblan är en riktig bubbla i plast som jag hittade på min gamla skola. Jag blev helt överlycklig när jag såg den och insåg att jag var tvungen att använda den i mitt fotograferande!

Kika på mina andra Fotofredaginlägg. Och kommentera gärna om det är något speciellt ni vill veta!

Hoppas ni har en underbar fredagkväll och får en bra start på helgen <3


Step by step from the creation of my image “This is my place”. This image is a true favorite to me! It´s a part of my series “Finding Peace” that is an important series to me!

I wish you a lovely evening and a great start of the weekend!