Det trodde jag aldrig

Bild från utställning med Fotoskolan Jönköping på Galleri Kontrast i Stockholm, 2013.

Nu ska jag skriva något som jag inte trodde jag skulle skriva för några år sedan. 2015 hoppade jag av Fotohögskolan pga en kritisk miljö som gjorde mig deprimerad. Jag trodde aldrig jag skulle sätta min fot där igen men jag gick faktiskt tillbaka till slut.

Förra året hoppade jag in i elden och slutförde det jag påbörjat. Jag gjorde klart mitt sista år på Fotohögskolan och igår hade jag min sista examinering. En opponering på en essä. Nu är det bara lite finslipning kvar och sedan… Konstnärlig kandidatexamen din gamla dröm här kommer jag!!!

Det trodde jag aldrig.

Det känns som vår

Jag sitter på ett café i Jönköping. Ensam med två tunga väskor och en dator. Bussen hem till Göteborg går om två timmar. Ute lyser solen. Det känns som vår.

Det känns som vår och jag vilar mina ögon på min framtid. Vad kommer att hända? Att jag inte listat ut det än! Jag fyller 28 år i sommar. Jag tycker själv att jag börjat bli gammal. Att jag irrat runt i många år med osäkerhet och tvivel. Känt av mina drömmar som otydliga figurer i periferin. Men ingenting att ta på, ingenting konkret.

Nu är det annorlunda. Nu vet jag vad jag vill. Vart jag ska, vem jag är, hur jag är. Vad jag behöver. Vad jag kan och vad jag inte är så bra på. Nu ska jag hem till Göteborg i tre veckor för att jobba med en portfolio. Skolan närmar sig slutet, som så många gånger förr.

Jag tänkte dra igång den här bloggen igen. Det var ju ett tag sedan jag skrev, så detta blir mer som ett starta-upp inlägg. Tänkte uppdatera er om mitt liv för närvarande, med lite bilder och text:

Jag har flyttat till Jönköping och börjat på Fotoskolan. Det är en ettårig fotoskola som ligger mitt i stan.

Jag bor i ett torp från 1800-talet som ligger en bit utanför Jönköping. Där vandrar rådjuren runt i trädgården, och björklöven faller som regn.

Jag har ett litet rum på övervåningen. Där kan man sitta vid skrivbordet och lyssna på fåglarnas knaster mot husväggen.

En av uppgifterna vi har är att ta ett självporträtt i månaden. Jag inledde året med att sätta känselspröt på mig själv.

Första dagarna hade vi som uppgift att ge oss ut på stan och fota ufifrån olika teman. Jag valde tema vatten och vadade ut i Vättern lagom till att regnet kom.

Jag tvivlade i början på om jag hade valt rätt, därför att uppgifterna vi hade i uppstarten inte riktigt passade mig och jag kände att tempot var för högt. Men nu har jag landat och bestämt mig för att gå kvar, vilket känns väldigt bra.

Hoppas ni vill följa med mig på min resa det kommande året!

Regn och rusk men allra mest passion

Hej bloggen! Det var ett tag sedan. Vad glad jag blir om någon liten vän har hittat hit och vill läsa! Igår var jag i Jönköping på en intervju till Fotoskolan som ligger där. Jag har ju bestämt mig för att jag vill gå en skola inom foto, för att få tid till det jag älskar allra mest. Eventuellt blir det en repris av sommarutställningen tillsammans med andra konstnärer som äger rum i augusti på Vrångsholmen i Tanum. Men mest av allt just nu längtar jag till att få 365 dagar till att utöva min passion tillsammans med andra likasinnade människor. Det var underbart igår att få prata foto och konst och inspiration med andra fotoälskare! Idag drog jag på mig mina roliga tights som legat och dammat i garderoben. De speglar lite mig idag. Hoppas ni har det bra i regn och rusk eller vad ni nu har för väder där ni befinner er.