Love like you´ve never been hurt before

Har nu jobbat i baren på Atalante. Blir bara mer och mer trött på mig själv. När ska jag börja med min självdisciplin? När ska jag göra allt det där? Har svårare och svårare att somna på kvällarna. Får inspiration då och vill bara sitta uppe och leva. Samt röka *suck* Jag ligger efter i kulturvetenskapen. Har jobbat en vecka nu och tänkt för mycket på annat. När ska jag sluta tänka för mycket på annat? Kanske borde sova snart, bara gnäller på mig själv ju. Kvällens viktiga: Love like you´ve never been hurt before. Godnatt **

Nostalgi & fantomsmärta

Sitter på mammas toalett och läser en gammal Elle. Där är en krönika som avslutas: Och kanske är det just detta som är nostalgins kärna: inte att vi längtar tillbaka till hur det faktiskt var, utan att vi längtar tillbaka till föreställningen om hur det skulle bli. Jag blev nostalgisk tidigt i livet. Redan som barn letade jag fram gamla famijlekort som jag dammade av och gömde i mitt hjärta. Jag skrev tonvis med dagbokssidor som jag älskade att läsa endast några månader senare. Det är först nu på äldre dagar som jag börjat fatta att det är destruktivt att vara nostalgisk. Move on, liksom. En trevlig gubbe som jag var hemma hos när jag jobbade i hemtjänsten tipsade mig om att skriva upp några tacksamheter varje dag. Det hade han gjort i fem år. ”Det finns alltid någonting bra att skriva upp”. Och det stämmer ju: solen kanske skiner, en kompis kanske ringer, jag kanske är frisk, mätt, upptäcker en ny artist eller vad som helst. På frågan om han någonsin läser det han skriver svarade han bestämt nej. ”När året är slut börjar jag på en ny bok. Man måste gå vidare”. Då insåg jag att jag måste gå vidare istället för att läsa om mitt gamla liv hela tiden. Den trevliga gubben sa också: Du är inte frisk om du inte har några krämpor. Det hade en läkare sagt till honom. ”Om du inte känner någonting kan du lika gärna dö”. Slutligen konstaterade jag och Selma i förmiddags på café Condeco att kärlekssmärtor är som fantomsmärtor. Man känner dem, men de är egentligen inte där. För obesvarad kärlek är väl bara en illusion? Idag: Fika på Condeco Tänker för mycket på mig själv Omtentaångest: har fortfarande inte gjort min omtenta

Bilder från HOTEL FOX

Maja, Selma och Jag

En hektisk helg är slut. I söndags gästades 2-dagars festivalen Kära Dagbok på Atalante av ingen mindre än Maja Lundgren. Som det fan jag är (utan att ha läst boken ha ha) terrar jag henne innan hon talar på scen genom att uttrycka mina åsikter om den debatt som rasat alldeles galet kring henne och Unni Drougge i höstas. Efter hennes samtal på scenen är det många som haffar Maja för att diskutera hennes maffia-intresse, Italien-intresse samt det skeva i att hon har utpekats som galen och sinnesjuk efter att boken Myggor och Tigrar skrevs. Jag och Selma röker i Majas sällskap och pratar. Maja funderar på att flytta till Italien. Jag gillar Maja. Maja och Unni. Två av Sveriges grymma kvinnor. En tredje av Sveriges grymma kvinnor är Selma Pettersson. Hon läste på festivalen ur sin sjävbiografiska novell Straffet. Med riktig inlevelse och en ryggmärgsproffsig känsla fångade hon Atalantes kräsna publik med sin självutämnande och välarbetade text. Idag har jag jobbat och fikat på Cigarren och sprungit i Slottskogen. Springet i Slottskogen var härligt. Nu har jag en skitskön overall från HM på mig. Puss

Härlig ´sommar`dag

Idag: Ensam-fika Seminarium Promenad Vin Fångade solen på ett av de två urmysiga caféerna på Plantagegatan. Latte+två cigg i solen=löööv! Är det sol i staden ska man gå till dessa två caféer, där är det alltid sol. Som vanligt på två timmars föreläsning/seminarium i skolan. Som vanligt intressant och givande. Träffade Katta vid fyra och gick en skön slottskogspromenad i en timma, just innan ljuset försvann. Drack vin med Hillevi på Publik. Mysigt och härligt att catcha upp med en vän. Längtar efter sommaren. Men det blommar rosa miniblommor på träden här i Nordostpassagen och idag hade jag tygskor på mig. Snart kommer den nog.

Tvivel

Idag: Gruppträff Fika Shopping Var på ett ganska meningslöst gruppsamtal med min kulturvetenskapsgrupp idag. Ingen hade något att säga och vi pratade mer om annat än om själva frågorna. Tvekade mycket efteråt om jag verkligen har valt rätt. Det blir numera allt vanligare att människor i min krets bestämmer sig för vad de ska syssla med , och det känns ofta svårt att motivera eller förklara för andra varför jag läser en kurs på universitetet. Varför går jag inte ett program eller söker till en massa roliga konstskolor? Jag antar att jag fortfarande inte hittat något som är helt rätt för mig, och att jag bara måste erkänna att jag fortfarande söker och inte vet vad jag vill ”bli”. Ja ja, fikade med Selma på cigarren och vi redde ut livet och kom fram till att vi lever det liv vi vill leva just nu, vilket kändes bra att förstå. Köpte ett par vita tygskor för 98:- på HM, bra köp!

Ove rockar

Idag: Sjuk! Samt föreläsning på universitetet. Kulturvetenskapens föreläsningar är lite som en timme hos psykologen. Rockiga Ove står och predikar om det svåra att i dagens samhälle hitta sin identitet och väg genom livet. Han pratar om höga förväntningar, drömmar, känslor av allmakt men samtidigt vanmakt hos varje individ. Orden låter lite som poesi när de kommer från Oves mun. Eller som Thomas Ziehe skriver: medvetandeindustrin frigör inom oss explosioner av bilder, drömmar och fantasier som inte ens kunnat förutsägas av de mest radikala utopisterna under förra århundradet.

Jaha

Jaha. Snart är min miserabla dag slut. Är förkyld och har varit inne hela dagen. Sovit och kollat på teve. Druckit nyponte (fullt med c-vitamin) samt citron och ingefäravatten. Odlat en ännu starkare hat-kärlek till mammas platt-tv. Om två veckor flyttar jag till min etta i masthugget. Drömmer skräckdrömmar om att den är för liten och att jag ska känna mig instängd. Snart ska de lägga nytt golv som jag ska välja ut; det blir någon ljus parkett. Jag längtar så jag dör till ett eget hem. 25 kvadratmeter av världen som bara är mina!

Under the stars

Såg en bra film på festivalen idag som hette Under the stars. En spansk film med en underbar och inspirerande huvudkaraktär. Han sa: Låt inte de dåliga/hemska sakerna i livet fucka upp de fina sakerna. Sant, så sant! Sedan gick jag och Katta till festivaltältet och såg ett band. Det var disco. Sen spelade dj:n massa ukrainska hitlåtar och vi blev överlyckliga och dansade fult och länge. Men ingen av oss ville vara ute hela natten så nu e jag hemma och ska sova.

Erövrarna

Gick upp tio idag och läste GP. Glad över klart väder. Hannes hade en insändare på Fria ord. Replik till Lena Adelsohn Lijeroth om upphovsrätt och fildelning. Stolt! Selma ringde elva och vi sågs för en morgonfika på Coffee Dream på Linnégatan. Som alltid när vi möts samtalade vi om det mesta som rör livet och konsten. Idag blev det litteraturen och storslagna drömmar om framgångar i New York. Vi insåg att varje gång vi ses väver vi en tavla av våra tankar och drömmar, fäster den på väggen och konstaterar hur bra vi är. Kaffedoften ger oss självkänsla och vi har nu bestämt oss för att erövra vårt privatliv. Igår var jag hemma hos Katarina i Guldheden och njöt av hennes alldeles nyköpta lägenhet med ett magnifikt kök. Över whiskey och te pratade vi om oss själva. Nästa helg är det den självbiografiska festivalen ”Kära dagbok” på Atalante. Då kommer Unni Drougge och Maja Lundgren dit. Jag och Selma ska läsa ur våra dagbocker samt mingla. Nästa helg, har vi sagt, är helgen då vi lever ut och återerövrar våra liv. Och förhoppningsvis en liten del av världen också.

Jag hatar csn

Missade min lektion idag. Försov mig. Nu lyssnar jag på Regina Spektor och längtar till kvällen. Har en omtenta att göra. Om jag inte klarar den får jag inte csn för vårterminen. Jag hatar csn. Igår när jag och Amanda gick hem från festivaltältet blåste det så mycket att mitt paraply bröts på mitten och flög iväg. Jag längtar till sommaren.