Tänk att jag nu är så mogen att jag bär min omognad

Söndagar. Jag älskar dem! Vet ju att vissa inte alls gillar söndag. Får ångest och sådär. Men för mig är det en dag av total stillhet. Stan sover ända in på lunchtimmarna och Slottskogen är som lugn dimma. Att gå upp på morgonen, känna doften av kaffe och veta att jag har timmar på mig att äta min frukost. Skulle jag få välja skulle alla dagar vara söndag. Allting bakom mig och allting framför mig. Men ingenting just nu. Bara tomhet i nuet <3

Sparar alltid citat på min dator, telefon och anteckningsbok. Så länge jag kan minnas. En typisk grejj är att jag strosar runt i mina stökiga mappar och hittar fina meningar som jag inte alls minns vem som skrivit. Denna text tror jag dök upp i ett magasin på en miniliten kaffebar på Vegagatan. Tyvärr har jag inte skrivit ned vems den är. Tyckte speciellt om att vara mogen när vi bär vår egen omognad.

Älskar när Sandra klipper in sådana här textbilder så därför gör jag också det <3

Någon som känner igen?

Hittills har jag druckit två stora koppar kaffe och nu blir det ännu en. Älskar att fylla kaffebryggaren en andra gång för att göra mer kaffe. Aldrig klä på sig riktiga kläder bara strosa runt och vara lugn. Jag har turen att få vara i ett hus på landet idag. Fåglar runt varje knut och höga träd som står mot himlen. Så ofattbart vackert. Sådant jag önskar mig varje dag.