Söndag 12 november 2017

söndag

En kanna med earl grey och två mackor med tångkaviar på. Fönstret på glänt och ute lyser solen. Det slår kyrkklockor och allting andas söndag.

Någonting inuti mig har flutit upp till ytan. Det sjunker, hålls nere och kommer upp igen. Runt runt i en evighet. Ja, jag är rädd. Många dagar tar rädslan över.

Men just idag undrar jag varför? För världen ligger ju där utanför fönstret och verkar så vacker. Oändlig.

söndag

Jag vet att jag faller. Jag faller och blir liggandes för länge på marken. Så länge att hjärtat saktar ner och blodet slutar cirkulera. Så länge att jag hinner tänka: var det här allt?

Men till sist. Till sist tar jag mig upp igen. Trassligare och smutsigare. Men ändå. Levande. Jag står upp och blodet rusar i mina ådror. Och jag fortsätter. Varje dag. Om igen. Om igen.

Ett litet liv: Den där blanka tvinnade tråden

Idag har jag en lugn dag av läsande och fundering. Jag har jobbat hela veckan och då blir de lediga stunderna så värdefulla, som små gyllene fjärilar som slår sig ner på ens knä och försvinner vid minsta rörelse.

Jag förflyttar mig mellan sängen, soffan och läsfåtöljen. Ibland med en bok, ibland med en podcast och ibland med min anteckningsbok som fylls av drömmiga hemliga ord.

Blommorna som var så vackra förra veckan har blommat ut och det ligger blomblad över bordet och golvet.

Ibland kände jag att det fanns något fysiskt som band oss samman, ett långt rep som sträckte sig mellan Boston och Portland: när hon drog i sin ände kände jag det i min. Vart hon än tog vägen, så skulle det finnas där, den där blanka tvinnade tråden som spändes och drog men aldrig brast, så att varje rörelse vi gjorde påminde oss om vad vi aldrig skulle få tillbaka.

Boken jag läser heter Ett litet liv och är skriven av Hanya Yanagihara. Den är tjock och gripande och poetisk och sorglig. Ja, ni ser ju citatet <3

Jag öppnar datorn och läser bloggar, skriver eget blogginlägg och redigerar bilder. Funderar över den här bloggen och om jag ska fortsätta. Kanske får den bli en plats utan bilder, som jag endast fyller med mina personliga tankar? Jag tänker på vad jag vill föra ut i världen. Hur jag vill påverka. Jag har för lite tid för att inte göra saker som känns 100 % meningsfulla och viktiga.

Hoppas ni har en härlig söndag!

En stillsam söndag i min egen oas

Hoppas ni mår bra. Jag tänker extra mycket på er i Stockholm idag.

oas

Här sitter jag just nu. Blickar ut över havet, dricker kaffe och redigerar bilder från dagarna som gått. Jag är med mina föräldrar på landet. När vi är här tillsammans brukar jag bo i lillstugan och här finns ett vitt skrivbord med havsutsikt.

oas

En underbar oas som jag är så tacksam för.

oas

Ljuset dansar på väggen intill mig. Igår var det ju helt fantastiskt väder med stark sol hela dagen. Idag är det lite mulet och kallare men såklart jättefint ändå.

oas

oas

Under helgen har jag följt nyheterna från Stockholm. Och jag har slagits av den mänskliga värmen. Människor som öppnar upp sina hem och hjärtan för de som är drabbade. Poliser som får ta emot rosor. Nyhetsankare som tar varandra i hand. Så vackert det är med ljuset som sprider sig mitt i allt det mörka. I en tid då det kan vara lätt att tappa hopp, visar människor hur starka vi är tillsammans och hur kärlekens kraft kan påverka och förändra.

Kram på er alla <3

En långsam söndag

Glad söndag på er! Den här helgen har gått i långsam takt. Jag har mest hållit mig hemma. Läst, skrivit, kollat på teve och gått hundpromenader.

Jag har suttit länge i mitt arbetsrum. Det är så fint att sitta vid skrivbordet och titta ut över gården.

Fundera och skriva inlägg till min blogg.

Och dricka mycket kaffe!

Jag har förresten börjat utforma ett nyhetsbrev. Jag har tänkt på att ha ett nyhetsbrev för mitt fotograferande jättelänge men jag har aldrig tagit tag i det. Nu har ju både Sandra och Clara startat med lite personliga nyhetsbrev och jag tyckte att det var en sån himla fin idé! Jag har fått deras första mail och det var som att få en liten gåva 🙂 Jag har redan satt ihop ett första brev men jag är osäker på om det ska vara på svenska eller engelska. Om jag skriver på svenska kan jag relatera det mer till min blogg och det blir ett personligare tilltal eftersom jag är bättre på svenska. Eftersom jag älskar att skriva får jag dessutom mer utlopp för min kreativitet när jag kan formulera mig utan begränsningar. Nackdelen är att jag har internationella följare på till exempel facebook som då blir uteslutna. Ska fundera lite mer över det här och kommer med mer info snart!

Hoppas ni har haft en skön helg!


I´ve had a very slow weekend. I´ve been reading, watching television and taking walks with my dog. I´ve also had a lot of coffee! I´m thinking about starting a news letter, but I´m not sure in what language. Since I´m better at swedish i think I will write it in swedish, but it´s a pity that not everyone will understand it then. I´m thinking about it and I will write more info soon!

I hope you´ve had a great weekend!

Det finns inget beslut som är rätt eller fel

Söndag älskade söndag. När jag vaknade imorse trodde jag faktiskt att solen lyste genom fönstret. Det kändes så ljust när jag öppnade ögonen. Men när jag drog upp rullgardinen såg det ut som vanligt i Göteborg: mulet! Ljuset har verkligen varit frånvarande här. Utan snö på marken blir det så mörkt.

Fint citat som jag fotade av på ett antikvariat för några veckor sedan.

Min vecka har präglats av ambivalens. Jag tänker mycket på beslut just nu. Och jag har verkligen fått en insikt om hur otroligt svårt jag har för att fatta olika typer av beslut. Jag har alltid haft svårt för att fatta beslut. Jag får lätt panik när jag står i kö på ett café och måste bestämma mig för vad jag ska ta. Ibland kan jag verkligen inte bestämma mig, för jag känner verkligen inte vad som är rätt. Och jag tror att det är just där som problemet ligger, att jag verkar vara förprogrammerad att tro att det finns rätt och fel och inget där emellan.

Varje gång jag har två saker framför mig, så tror jag att det ena är rätt och det andra är fel. Ni kan ju tänka er hur frustrerande detta är när det kommer till större beslut. Jag får sådana livsavgörande känslor inför olika typer av beslut. Som att jag tror att det ena beslutet kommer leda till ett bra liv, och det andra beslutet kommer leda till att allt går åt helvete. Redan här blir det ju omöjligt att ta ett beslut. Det blir en inre låsning. Eftersom jag tror att jag kan välja något som förstör hela mitt liv, så vill jag inte välja någonting.

Det svåra är att jag är medveten om detta, men jag kan inte implementera det när jag själv ska ta ett beslut. Det är som en fysisk känsla. En rädsla för att välja fel. Den bistra sanningen med beslut är ju att en alltid måste välja bort någonting. Och jag har nog väldigt svårt att stå ut med motstridiga känslor. Jag vill ha en försäkran om att allt kommer att gå bra innan jag väljer någonting. Jag vill veta innan. Vilket såklart inte går. Det är ju inte alls så livet funkar!

Jag tror i grunden att det handlar om tillit. Tillit till att saker kommer att ordna sig, men också tillit till att jag själv kan fixa saker. Jag har börjat förstå att jag verkligen måste jobba med min tillit. Jag vet inte hur, men jag vet att jag måste öva upp min tillit. Speciellt till mig själv. En tro på att jag kan klara av saker gör ju också att jag får en starkare tro på att saker och ting ordnar sig.

Nu har en liten vårlängtan börjat smyga sig på mig. Jag hittade dessa bilder som jag fotat i vackert vårljus hemma, och jag blir så glad av att se det där underbara ljuset och veta att det snart kommer se ut så i vårt kök! Längtar ni också till våren nu?

Tänk att jag nu är så mogen att jag bär min omognad

Söndagar. Jag älskar dem! Vet ju att vissa inte alls gillar söndag. Får ångest och sådär. Men för mig är det en dag av total stillhet. Stan sover ända in på lunchtimmarna och Slottskogen är som lugn dimma. Att gå upp på morgonen, känna doften av kaffe och veta att jag har timmar på mig att äta min frukost. Skulle jag få välja skulle alla dagar vara söndag. Allting bakom mig och allting framför mig. Men ingenting just nu. Bara tomhet i nuet <3

Sparar alltid citat på min dator, telefon och anteckningsbok. Så länge jag kan minnas. En typisk grejj är att jag strosar runt i mina stökiga mappar och hittar fina meningar som jag inte alls minns vem som skrivit. Denna text tror jag dök upp i ett magasin på en miniliten kaffebar på Vegagatan. Tyvärr har jag inte skrivit ned vems den är. Tyckte speciellt om att vara mogen när vi bär vår egen omognad.

Älskar när Sandra klipper in sådana här textbilder så därför gör jag också det <3

Någon som känner igen?

Hittills har jag druckit två stora koppar kaffe och nu blir det ännu en. Älskar att fylla kaffebryggaren en andra gång för att göra mer kaffe. Aldrig klä på sig riktiga kläder bara strosa runt och vara lugn. Jag har turen att få vara i ett hus på landet idag. Fåglar runt varje knut och höga träd som står mot himlen. Så ofattbart vackert. Sådant jag önskar mig varje dag.